Rock on...

Denna veckan har jag haft semester med anledning av att jag, Hägg och Johan har varit i Oslo för att se Metallica. Det hela började i vintras den 27 februari klockan 09:00, då biljetterna till Valle Hovin stadium släpptes. För den ringa summan av 600 riksdaler skulle vi få återuppleva en liten bit av den förra stora metaleran (för det är faktiskt en metalera nu också). Anledningen till att vi valde att åka till Oslo var helt enkelt att biljetterna tog slut för fort till Sverige. Metallica hör nämligen till den skaran band som enkelt kan sälja ut en turné som de gör bara för att de är trötta på att vara i studion (turnén hette därför "Sick of the studio 07"). Norge är som bekant lite mindre, och därför tog det hela fyra timmar att sälja slut på de 40 000 biljetterna, när det bara tog två i Sverige. Från början var det tänkt att vi skulle ta oss fram och tillbaka till Norge med Oslofärgan. Vi var alla överens om att detta var väldigt mycket hårdrock, men tyvärr så var vi inte ute i tillräckligt god tid (det hör rockattityden till) för att boka en hytt. Därför fick det bli det inte lika hårda, men ändå godkända bussalternativet.

Sagt och gjort och bokat! Den 10:de juli möttes Johan och jag klockan 05:20 för att bli hämtade av min snälla pappa. Vår packning bestod av ett 10-pack Heinecken, 1 kg nötter och en tandborste. Bussen gick klockan sex, var i Göteborg klockan tio där vi hämtade upp Hägg (han hade inte hunnit annars), och var i Oslo klockan två. Väl framme hade vi tre timmar innan dörrarna öppnades, och ca. sju timmar innan bandet gick på. Så vi tog tillfället i akt och strosade runt på Karl Johan med alla sina tiggare och utslagna människor. Efter ett tag blev vi hungriga och beslöt oss för att ta något att äta. För min del blev det en pizza och en stor stark för det typiskt norska priset av 210 Nkr. Eftersom jag hade några hundra kronor kvar kunde jag även unna mig ytterligare en öl OCH en kaffe på en uteservering.

Vid detta laget hade det blivit dags att bege sig till konserten. Vi visste inte var arenan låg, så Johan köpte en liten stadskarta för 90 spänn. Med denna lyckades vi hitta rätt och kom i precis lagom tid vilket innebär ca två timmar innan konserten började. När det väl drog igång blev det en fantastisk konsert! Största delen av programmet bestod av låtar från "Kill 'Em All", "Ride The Lightning", "Master Of Puppets" och "...And Justice For All". Förutom själva musiken fick man uppleva rockkonsertklassiker som till exempel "Få-fötterna-marinerade-i-öl-av-tonåring"-rutinen, och även "Lukta-vad-40-åringen-i-läderväst-åt-till-middag"-rutinen (ädelost). På det hela taget hade jag väldigt roligt här, och naturligtvis bjöds tillfälle att sjunga med i alla klassiker. Konserten varade i två och en halv timme och får lätt högsta betyg av mig.

Efter konserten begav vi oss till Johans storebror Jörgen som jobbar, och för tillfället bor, i Oslo. Här sov vi i några timmar innan vår buss från centralen körde oss hem till Malmö. Bussresan gick i stort ut på att sova, och väl hemma väntade min snälla pappa och min snälla mamma på att få köra oss hem.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi hade en mycket lyckad resa, Norge är dyrt och delat, och Metallica är minst lika bra som de någonsin varit!