Rock on...

Denna veckan har jag haft semester med anledning av att jag, Hägg och Johan har varit i Oslo för att se Metallica. Det hela började i vintras den 27 februari klockan 09:00, då biljetterna till Valle Hovin stadium släpptes. För den ringa summan av 600 riksdaler skulle vi få återuppleva en liten bit av den förra stora metaleran (för det är faktiskt en metalera nu också). Anledningen till att vi valde att åka till Oslo var helt enkelt att biljetterna tog slut för fort till Sverige. Metallica hör nämligen till den skaran band som enkelt kan sälja ut en turné som de gör bara för att de är trötta på att vara i studion (turnén hette därför "Sick of the studio 07"). Norge är som bekant lite mindre, och därför tog det hela fyra timmar att sälja slut på de 40 000 biljetterna, när det bara tog två i Sverige. Från början var det tänkt att vi skulle ta oss fram och tillbaka till Norge med Oslofärgan. Vi var alla överens om att detta var väldigt mycket hårdrock, men tyvärr så var vi inte ute i tillräckligt god tid (det hör rockattityden till) för att boka en hytt. Därför fick det bli det inte lika hårda, men ändå godkända bussalternativet.

Sagt och gjort och bokat! Den 10:de juli möttes Johan och jag klockan 05:20 för att bli hämtade av min snälla pappa. Vår packning bestod av ett 10-pack Heinecken, 1 kg nötter och en tandborste. Bussen gick klockan sex, var i Göteborg klockan tio där vi hämtade upp Hägg (han hade inte hunnit annars), och var i Oslo klockan två. Väl framme hade vi tre timmar innan dörrarna öppnades, och ca. sju timmar innan bandet gick på. Så vi tog tillfället i akt och strosade runt på Karl Johan med alla sina tiggare och utslagna människor. Efter ett tag blev vi hungriga och beslöt oss för att ta något att äta. För min del blev det en pizza och en stor stark för det typiskt norska priset av 210 Nkr. Eftersom jag hade några hundra kronor kvar kunde jag även unna mig ytterligare en öl OCH en kaffe på en uteservering.

Vid detta laget hade det blivit dags att bege sig till konserten. Vi visste inte var arenan låg, så Johan köpte en liten stadskarta för 90 spänn. Med denna lyckades vi hitta rätt och kom i precis lagom tid vilket innebär ca två timmar innan konserten började. När det väl drog igång blev det en fantastisk konsert! Största delen av programmet bestod av låtar från "Kill 'Em All", "Ride The Lightning", "Master Of Puppets" och "...And Justice For All". Förutom själva musiken fick man uppleva rockkonsertklassiker som till exempel "Få-fötterna-marinerade-i-öl-av-tonåring"-rutinen, och även "Lukta-vad-40-åringen-i-läderväst-åt-till-middag"-rutinen (ädelost). På det hela taget hade jag väldigt roligt här, och naturligtvis bjöds tillfälle att sjunga med i alla klassiker. Konserten varade i två och en halv timme och får lätt högsta betyg av mig.

Efter konserten begav vi oss till Johans storebror Jörgen som jobbar, och för tillfället bor, i Oslo. Här sov vi i några timmar innan vår buss från centralen körde oss hem till Malmö. Bussresan gick i stort ut på att sova, och väl hemma väntade min snälla pappa och min snälla mamma på att få köra oss hem.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi hade en mycket lyckad resa, Norge är dyrt och delat, och Metallica är minst lika bra som de någonsin varit!

Game on...

Lördagen med det lite speciella datumet 070707 blev en dag som Fredrika och jag ägnade nästan helt och hållet åt att spela spel. Vi inledde spelandet med att efter frukost spela "Mastermind", ett av många spel i "A minute to learn, a lifetime to master..."-kategorin. Detta går ut på att lista ut en av motspelaren vald färg- och platskombination av små plastknoppar. Detta är ett spel som lockar fram känslor som man inte upplevt sen mattelektionerna på högstadiet, särskilt eftersom Fredrika med en irriterande lätthet löser varje omgång ungefär en halvtimme snabbare än mig. Slutsatsen efter denna förmiddagsunderhållng var väl att min "mind" inte är särskilt "master"... I alla fall när det kommer till plastknoppar.


Senare på dagen var vi hembjudna till mina föräldrar på Dockan. Där vankades det stek med sås och potatis. Detta är alltid en grymt god middag som man i princip aldrig kan få nog av. Efter middagen spelade vi även här spel. En ganska rolig "TP"-ripoff från 1985 som heter Masterquiz. Här, precis som i gamla upplagor av "TP", känns varje kategori lite som historiekategorin. Det går dock snabbare att spela än "TP" och är därför lite roligare och mer lättspelat. Kvällen blev väldigt trevlig, och vi hann naturligtvis även njuta lite av balkongutsikten. Det blåste ganska mycket, men var fint ändå!


Efter någon timme begav vi oss i sällskap av mina föräldrar till busshållplatsen för att åka vidare till Fanny & Kåre. De hade Kim & Ingegerd på besök, och här spelade vi ytterligare ett spel vid namn Roborally. Detta fick avsluta kvällen/natten och när vi hade promenerat hem var klockan faktiskt halv 3.
Sammanfattningsvis så kan man väl säga att jag spelade och förlorade hela dagen. Men man kan också säga att jag umgicks med vänner och familj och hade väldigt roligt hela dagen. Och att ha möjlighet till detta är väl en seger i sig.

Tour de loppis

Jag och Fredrika spenderade större delen av söndagen med att åka mellan skånska metropoler som till exempel Billeberga, Kågeröd och Svalöv för att besöka olika loppmarknader med Felicia, Johan och Hansen. Solen sken och och det hela var mycket trevligt. Fredrika gjorde två otroligt billiga fynd i form av en kaffemugg och en bok för det sammanlagda priset av 10 kr. Tyvärr blev vi hungriga innan vi hann hem till Malmö där det råder en hårdare konkurrens på snabbmat. Därför fick vi nöja oss med en hamburgare och en spätta för det något tilltagna priset av 120 kr (friggolitförpackat dessutom...) på den lokala pizzerian i Svalöv (enl. Fredrika var det inte i Svalöv, men det var det).

Fredrika och jag hann även med en naturupplevelse i form av en hungrig bålgeting som mätte ca 4 x 2 cm. När den flög förbi fick den syn på en humla som tydligen såg god ut, för den satte sig på den, bet av huvudet och åt upp halva innan den blev mätt och flög vidare.